Rökning, snus och hjärtat – risker och vinsterna med att sluta

Rökning är den enskilt största påverkbara orsaken till hjärt-kärlsjukdom. Den som röker får hjärtinfarkt i snitt tio år tidigare än den som inte röker, och hos personer under 50 år är rökning den vanligaste förklaringen till att hjärtat drabbas över huvud taget. Samtidigt är rökstopp den åtgärd som ger snabbast och störst effekt på risken, större än någon enskild tablett.

Många svenskar har bytt cigaretter mot snus, e-cigaretter eller vita nikotinportioner, och frågorna om vad det betyder för hjärtat är många. Svensk forskning har följt snusare under flera decennier och ger en mer nyanserad bild än både tobaksindustrins och de mest larmande rösternas.

Det som följer är en genomgång av vad som händer i kärlen när du röker, hur snabbt skadan vänder när du slutar, vad vi faktiskt vet om snus och e-cigaretter och vilka hjälpmedel som har bevisad effekt.

Så skadar rökningen hjärtat och kärlen

Cigarettrök innehåller över 7 000 kemiska ämnen. För hjärtat är tre grupper särskilt viktiga: nikotin, kolmonoxid och de oxiderande partiklar som bildas vid förbränningen. De verkar på olika sätt och förstärker varandra.

Nikotinet driver upp puls och blodtryck

Nikotin frisätter adrenalin och noradrenalin, kroppens stresshormoner. Varje cigarett höjer blodtrycket med ungefär 5–10 mmHg och pulsen med 10–20 slag per minut under en halvtimme. Hjärtat arbetar hårdare samtidigt som kranskärlen, de kärl som förser hjärtmuskeln med blod, drar ihop sig. Den som röker ett paket om dagen utsätter hjärtat för den här belastningen ett tjugotal gånger varje dag. Mätningar med 24-timmars blodtrycksmätning visar att rökare ligger högre i blodtryck under dygnet än vad en enstaka mätning på mottagningen avslöjar.

Kolmonoxid stjäl syre

Kolmonoxid binder till hemoglobinet i de röda blodkropparna omkring 200 gånger starkare än syre. Hos en rökare är ofta 5–10 procent av hemoglobinet upptaget av kolmonoxid i stället för syre. Hjärtmuskeln får mindre syre precis när den behöver mer, vilket förklarar varför rökare med kärlkramp får symtom vid lägre ansträngning och varför rökstopp ofta ger färre anfall inom några veckor.

Kärlväggen skadas och plack bildas

Det innersta cellskiktet i blodkärlen, endotelet, styr kärlens förmåga att vidga sig och att hålla blodet flytande. Rök skadar endotelet direkt genom oxidativ stress och inflammation. Skadade kärl släpper in LDL-kolesterol i kärlväggen, där det oxideras och lockar till sig vita blodkroppar. Resultatet är åderförfettning, ateroskleros, som utvecklas snabbare hos rökare och drabbar fler kärlbäddar: kranskärlen, halskärlen, benens kärl och stora kroppspulsådern. Rökning sänker dessutom det skyddande HDL-kolesterolet och gör LDL-partiklarna mer benägna att oxideras. Mer om blodfetterna finns i artikeln om kolesterol.

Blodet blir mer benäget att levra sig

Rökning aktiverar blodplättarna, trombocyterna, och höjer halten fibrinogen, ett protein som bygger upp blodproppar. Samtidigt blir placken i kärlväggen mer instabila. När ett plack spricker bildas proppen snabbare och blir större hos en rökare. Den här kombinationen av instabila plack och klibbigt blod är orsaken till att rökare drabbas av hjärtinfarkt och stroke oftare och tidigare än andra. Den förklarar också varför risken sjunker så snabbt efter ett rökstopp: trombosbenägenheten normaliseras inom dagar till veckor, långt innan åderförfettningen hunnit påverkas.

Hur stor är risken?

I den stora INTERHEART-studien, som jämförde drygt 15 000 personer med hjärtinfarkt med lika många friska kontroller i 52 länder, hade rökare ungefär tre gånger så hög risk för hjärtinfarkt som personer som aldrig rökt. Risken ökade med antalet cigaretter, men kurvan var brant redan i början. Den som rökte en till fem cigaretter om dagen hade nästan 40 procent högre risk än icke-rökare.

En stor sammanställning av 141 kohortstudier i BMJ 2018 kom fram till samma sak: en cigarett om dagen ger ungefär hälften av den riskökning för kranskärlssjukdom som 20 cigaretter om dagen ger. För stroke är sambandet liknande. Det finns alltså ingen säker lågdosrökning, och att dra ner från 20 till 5 cigaretter om dagen minskar hjärtrisken betydligt mindre än man kan tro. För hjärtat är det stoppet som räknas.

Risken är särskilt påtaglig för kvinnor. Kvinnor som röker har i flera studier en något större relativ riskökning än män, och kombinationen rökning och kombinerade p-piller ökar risken för blodpropp och stroke tydligt. Vill du se hur rökning påverkar din egen tioårsrisk kan du använda vårt risktest, som bygger på den europeiska SCORE2-modellen där rökning är en av de fem variablerna.

Så snabbt sjunker risken när du slutar

Det är lätt att tro att skadan redan är skedd efter 20 eller 30 år som rökare. Så är det inte. Kroppen börjar reparera sig inom minuter, och de viktigaste vinsterna för hjärtat kommer under de första åren.

Siffrorna är ungefärliga och bygger bland annat på den amerikanska Surgeon General-rapporten om rökstopp från 2020 och ESC:s preventionsriktlinjer. Hur fort just du når ner beror på hur länge och hur mycket du rökt och på vilka andra riskfaktorer du har.

Vinsten är allra tydligast för den som redan har hjärtsjukdom. En systematisk översikt i JAMA av patienter med kranskärlssjukdom visade att de som slutade röka efter diagnosen hade cirka 36 procent lägre dödlighet under uppföljningen än de som fortsatte, oavsett ålder och kön. Det är en större effekt än vad statiner, betablockerare eller blodtryckssänkande läkemedel var för sig ger i samma grupp. Rökstopp är därför en självklar del av all hjärtrehabilitering efter infarkt.

Många oroar sig för viktuppgång. Den genomsnittliga rökslutaren går upp 4–5 kilo under det första året, men hjärtvinsten av rökstoppet är många gånger större än nackdelen med några kilo. Studier som följt personer med och utan viktuppgång efter rökstopp visar att risken för hjärt-kärlsjukdom sjunker ungefär lika mycket i båda grupperna.

Snus – mindre farligt än rök, men inte ofarligt

Sverige är det land i världen där snus är vanligast, och svenska forskare har följt snusare i stora befolkningsstudier under flera decennier. Det gör att vi vet mer om snus än om någon annan rökfri nikotinprodukt. Drygt var tionde vuxen snusar dagligen, betydligt fler män än kvinnor, medan andelen som röker dagligen har sjunkit till cirka 5 procent enligt Folkhälsomyndigheten.

Snus innehåller ingen kolmonoxid och inga förbränningsprodukter. Den oxidativa skadan på kärlväggen som röken ger uteblir till stor del. Det förklarar varför den samlade svenska forskningen inte visar någon tydligt ökad risk för att få en hjärtinfarkt hos snusare som aldrig rökt. I en sammanvägning av åtta svenska kohorter med nästan 130 000 män var risken att drabbas av hjärtinfarkt i stort sett densamma som hos icke-användare.

Men bilden är inte helt ljus. Samma studie fann att snusare som fick en hjärtinfarkt oftare dog inom 28 dagar, en riskökning på knappt 30 procent. Nikotinets effekt på puls, blodtryck och hjärtrytm i det akuta skedet är en tänkbar förklaring. Ett uppföljande arbete från Uppsala visade att patienter som slutade snusa efter sin hjärtinfarkt hade nästan halverad dödlighet under de följande åren jämfört med dem som fortsatte, en effekt i samma storleksordning som rökstopp. Ett liknande mönster ses vid stroke: ingen tydligt ökad risk att drabbas, men högre dödlighet efteråt.

Nikotinet höjer också blodtrycket akut, och i några svenska studier har storkonsumenter av snus en något ökad förekomst av högt blodtryck, även om resultaten inte är helt samstämmiga. Svenska studier har dessutom kopplat snus till ökad risk för hjärtsvikt, framför allt hos storkonsumenter, och till ökad risk för typ 2-diabetes. Den som använder fem till sex dosor i veckan eller mer har ungefär 70 procent högre diabetesrisk, i samma nivå som den som röker ett paket cigaretter om dagen. Diabetes är i sin tur en kraftig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, vilket du kan läsa mer om under diabetes och hjärtat.

Den samlade bilden från svensk forskning är tydlig på två punkter. Den som byter cigaretter mot snus minskar sin hjärtrisk avsevärt. Den som börjar snusa utan att ha rökt lägger till en risk som inte fanns tidigare. Snus är inte heller ett godkänt rökavvänjningsmedel, och de flesta som byter fortsätter använda nikotin i många år. Den som har haft hjärtinfarkt eller har hjärtsvikt gör klokt i att sluta även med snuset.

E-cigaretter och vita nikotinportioner

E-cigaretter hettar upp en vätska med nikotin, glycerol, propylenglykol och smakämnen till en ånga som andas in. Ångan innehåller betydligt färre skadliga ämnen än cigarettrök, men den är inte ren. Nikotinet ger samma akuta påslag på puls och blodtryck som vid rökning, och studier visar en tillfällig försämring av kärlens förmåga att vidga sig efter användning. Långtidsdata på hjärtinfarkt och stroke saknas eftersom produkterna bara funnits i stor skala i drygt tio år.

Som hjälpmedel för rökstopp har e-cigaretter med nikotin stöd i forskningen. En Cochrane-översikt från 2024 bedömer med hög säkerhet att e-cigaretter med nikotin leder till fler lyckade rökstopp än nikotinersättning, ungefär fyra extra rökfria per 100 personer. Socialstyrelsen rekommenderar dem ändå inte som förstahandsval i Sverige, eftersom de inte är godkända läkemedel och kvaliteten varierar. Den som använder e-cigaretter för att sluta röka bör ha som mål att sluta med cigaretter helt. Så kallad dubbelanvändning, där man både röker och ångar, ger ingen hälsovinst alls.

Vita nikotinportioner, påsar utan tobak, har på några år blivit mycket vanliga bland unga kvinnor. De innehåller ofta lika mycket eller mer nikotin än traditionellt snus. Det finns ännu inga långtidsstudier, men nikotinets effekter på blodtryck, puls och insulinkänslighet är desamma oavsett förpackning, och det rimliga antagandet är att riskbilden liknar snusets.

Passiv rökning

Den som utsätts för andras rök hemma eller på arbetet har ungefär 25–30 procent högre risk för kranskärlssjukdom än den som lever rökfritt. Det är en förvånansvärt stor effekt med tanke på den lilla dosen, och den förklaras av att blodplättar och kärlvägg reagerar redan vid låga nivåer. När rökförbud infördes på restauranger i Sverige 2005 och i många andra länder åren därefter sjönk antalet sjukhusinläggningar för hjärtinfarkt med i storleksordningen 15 procent i flera uppföljningar. Barn som växer upp med rökande föräldrar har mätbart sämre kärlfunktion redan som unga vuxna. Om du inte kan sluta röka just nu är det alltså ett stort steg att aldrig röka inomhus eller i bilen.

Hjälpmedel som fungerar

De flesta som slutar röka gör flera försök innan det lyckas. Det är inte ett tecken på svag karaktär utan på att nikotinberoende är ett kraftigt beroende. Chansen att lyckas med enbart viljestyrka är omkring 3–5 procent per försök. Med läkemedel ungefär dubblas den, och med läkemedel och personligt stöd tillsammans tre- till fyrdubblas den. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor ger kvalificerat rådgivande samtal vid rökning högsta prioritet.

Nikotinersättning

Nikotinläkemedel finns receptfritt på apotek och i många butiker. Grundprincipen är att plåstret ger en jämn grundnivå under dagen medan tuggummi, sugtablett eller munspray tar hand om de akuta sugen. Att kombinera de två är tydligt effektivare än att använda en produkt. Vanliga misstag är att dosera för lågt och att sluta för tidigt; de flesta behöver 8–12 veckor med gradvis nedtrappning, enligt anvisningen på förpackningen eller läkarens ordination. Nikotinersättning är säker att använda även om du har kranskärlssjukdom eller nyligen haft hjärtinfarkt. Nikotinet från ett plåster ger en lägre och jämnare nivå än cigaretten, utan kolmonoxid och förbränningsprodukter.

Vareniklin

Vareniklin är det enskilt mest effektiva läkemedlet för rökstopp. Det blockerar delvis nikotinreceptorn i hjärnan, vilket både dämpar abstinensen och gör att en cigarett ger mindre belöning. Behandlingen pågår normalt i tolv veckor och inleds en till två veckor före det planerade rökstoppet, med stegvis upptrappning enligt läkarens ordination. De vanligaste biverkningarna är illamående, som ofta går över med tiden och minskar om tabletten tas med mat, samt livliga drömmar och sömnstörning. Den stora EAGLES-studien med över 8 000 deltagare visade ingen ökad risk för allvarliga psykiska biverkningar, och uppföljningar har inte visat någon ökad risk för hjärt-kärlhändelser. Champix var borta från marknaden mellan 2021 och 2024 på grund av en förorening som upptäcktes i tillverkningen, men vareniklin finns nu åter att förskriva.

Bupropion

Bupropion är i grunden ett antidepressivt läkemedel som visat sig minska röksuget. Effekten är i nivå med nikotinersättning. Det passar särskilt den som inte tål vareniklin eller som samtidigt har nedstämdhet. Bupropion ska inte användas av personer med epilepsi, tidigare krampanfall eller ätstörning, eftersom det sänker kramptröskeln. Tillgången på Zyban i Sverige har varierat de senaste åren, så fråga din läkare vad som går att skriva ut.

Stöd och rådgivning

Sluta-Röka-Linjen, 020-84 00 00, är en kostnadsfri nationell tjänst med utbildade rådgivare som når dig via telefon eller chatt. Du kan ringa anonymt, boka återuppringning och få hjälp att planera både rökstopp och snusstopp. Linjens egna uppföljningar visar att omkring 30 procent av dem som får rådgivning är rökfria efter ett år, vilket är flera gånger fler än vid försök på egen hand. De flesta vårdcentraler har dessutom en distriktssköterska eller tobaksavvänjare som kan ge upprepade stödsamtal, ordna recept via läkaren och följa upp med kolmonoxidmätning i utandningsluften.

Rökstopp före operation

Rökare har ungefär dubbelt så hög risk för komplikationer efter operation: sårinfektioner, dålig läkning, lunginflammation och hjärt-kärlhändelser under och efter ingreppet. Kolmonoxiden försämrar syresättningen av såret och nikotinet drar ihop de små kärlen. Svensk sjukvård arbetar sedan länge med konceptet Rökfri operation, där målet är rökfrihet minst fyra till åtta veckor före och lika länge efter ingreppet. Studier visar att strukturerat stöd med nikotinersättning före operation ungefär halverar risken för komplikationer. Ska du genomgå ballongvidgning, bypassoperation eller klaffoperation är rökstoppet dessutom avgörande för hur länge resultatet håller. Ta upp frågan med den som remitterar dig så att du får hjälp i tid.

Så kommer du igång

Sätt ett datum inom två veckor och berätta för omgivningen. Kontakta Sluta-Röka-Linjen eller vårdcentralen före datumet så att du har läkemedel hemma när du börjar. Rensa bort cigaretter, tändare och askkoppar och fundera på vilka situationer som är dina starkaste triggers: kaffet, bilen, alkohol, pauserna på jobbet. Planera i förväg vad du gör i stället.

De första tre till fyra veckorna är svårast. Suget kommer i vågor som sällan varar längre än några minuter; att dricka vatten, gå en runda eller ta en bit nikotintuggummi räcker ofta. Räkna med irritation, trötthet och koncentrationssvårigheter de första veckorna. Det är nikotinabstinens och det går över. Undvik alkohol de första veckorna eftersom det är den vanligaste orsaken till återfall. Får du ett återfall är det inte en katastrof utan information: vad hände, och hur gör du annorlunda nästa gång? Fysisk aktivitet dämpar både sug och viktuppgång; mer om det i artikeln om motion och hjärtat.

När ska du söka vård?

Rökning i sig kräver ingen akut vård, men rökare bör vara extra uppmärksamma på tryck i bröstet, andnöd vid ansträngning och smärta i benen vid gång, eftersom det kan vara tidiga tecken på kärlsjukdom. Vill du ha hjälp att sluta, boka tid på vårdcentralen eller ring Sluta-Röka-Linjen. Har du rökt länge är det också klokt att låta kontrollera blodtryck, blodfetter och blodsocker, eftersom riskfaktorerna förstärker varandra. De konkreta varningstecknen som kräver 112 respektive kontakt med 1177 samma dag finns i rutan om när du ska söka vård.