Hjärtrehabilitering – träning, kost och stöd efter hjärtinfarkt

Hjärtrehabilitering är den vård du får för att komma tillbaka efter en hjärtinfarkt, en ballongvidgning, en bypassoperation eller vid hjärtsvikt. Den består av fysisk träning, kunskap om sjukdomen, stöd för att ändra levnadsvanor, justering av läkemedel och hjälp med de tankar och känslor som ofta följer med ett hjärtinsjuknande.

Rehabiliteringen är inte ett tillägg för dem som har tid över. Den är en av de mest effektiva behandlingarna som finns efter en hjärtinfarkt och minskar risken för att dö i hjärtsjukdom, för nya infarkter och för att behöva läggas in på sjukhus igen. Ändå deltar bara omkring hälften av dem som erbjuds träning.

Målet är både att du ska må bättre och orka mer nu, och att du ska leva länge med ett så friskt hjärta som möjligt.

Vad är hjärtrehabilitering?

Hjärtrehabilitering brukar beskrivas i tre faser. Den första sker på sjukhuset, där du får komma upp och gå så snart det är möjligt, får information om vad som har hänt och vilka läkemedel du ska ta och får råd om aktivitet de första veckorna hemma.

Den andra fasen börjar oftast några veckor efter utskrivningen och pågår i ungefär tre till sex månader. Den leds av ett team på hjärtmottagningen eller i primärvården och innehåller hjärtskola, gruppträning och täta uppföljningar. Den tredje fasen är resten av livet, där det gäller att behålla de nya vanorna och den goda konditionen.

Rehabilitering erbjuds efter akut kranskärlssjukdom och efter ballongvidgning eller bypassoperation. Den rekommenderas också vid hjärtsvikt, efter klaffoperation och för många som har fått en ICD. Både de europeiska riktlinjerna och Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger den hög prioritet.

Innehållet i hjärtrehabiliteringen

Under det första året träffar du oftast en sjuksköterska och en läkare flera gånger. Blodtryck, kolesterol och blodsocker kontrolleras, och läkemedlen trappas upp tills målen är nådda. Du får också veta varför varje läkemedel behövs, eftersom det är lättare att ta dem regelbundet då.

Vad forskningen visar

Träningsbaserad hjärtrehabilitering är väl studerad. En stor sammanställning från Cochrane 2021, med drygt 80 randomiserade studier, visade att den minskade risken för hjärtdöd med ungefär en fjärdedel, risken för ny hjärtinfarkt med knappt en femtedel och sjukhusinläggningar med ungefär en femtedel. Deltagarna fick också bättre livskvalitet.

Effekten på den totala dödligheten är mindre tydlig i de randomiserade studierna, delvis eftersom dagens behandling av hjärtinfarkt redan är mycket bättre än när många av studierna gjordes. Svenska registerdata från SWEDEHEART visar dock att de som deltar i träningen har lägre dödlighet än de som inte gör det, även när man tar hänsyn till ålder och andra sjukdomar.

Även det psykosociala stödet har effekt. I den svenska SUPRIM-studien från Uppsala fick patienter med kranskärlssjukdom delta i stresshantering i grupp under ett år, och de fick betydligt färre nya hjärthändelser under de följande åren än de som fick vanlig vård.

SWEDEHEART och SEPHIA

I Sverige följs all hjärtinfarktvård i kvalitetsregistret SWEDEHEART. Delregistret SEPHIA (sekundärprevention efter hjärtintensivvård) samlar in uppgifter vid återbesöken ungefär två månader och ett år efter infarkten: om du röker eller snusar, ditt blodtryck och kolesterol, din vikt, hur fysiskt aktiv du är och om du har deltagit i träning och hjärtskola. Varje sjukhus kan på så sätt jämföra sina resultat med andras och se var vården behöver förbättras.

Fysisk träning steg för steg

Redan på sjukhuset får du gå i korridoren och ofta pröva att gå i trappor innan du skrivs ut. De första veckorna hemma är dagliga promenader grunden. Börja med fem till tio minuter i lugn takt några gånger om dagen och öka gradvis mot 30 minuter, så att du blir lätt andfådd men kan prata. Undvik tunga lyft de första dagarna efter en ballongvidgning och i sex till åtta veckor efter en bypassoperation.

Innan den ordnade träningen startar gör du ofta ett test, till exempel ett arbetsprov på cykel eller ett gångtest, så att fysioterapeuten kan anpassa programmet. Ett vanligt pass består av uppvärmning, konditionsträning på cykel eller gående, ofta med intervaller, styrketräning med lätta vikter som du kan lyfta 10–15 gånger, och nedvarvning. Träningen sker två till tre gånger i veckan i ungefär tre månader. Kan du inte delta i grupp finns ofta hemträning med uppföljning eller digitala program.

Efter programmet är målet att du fortsätter på egen hand: minst 150–300 minuter i veckan av måttligt ansträngande aktivitet, eller 75–150 minuter med hög intensitet, och styrketräning minst två gånger i veckan. Fysisk aktivitet på recept (FaR) kan hjälpa dig att hitta en form som passar. Mer om träning finns i artikeln om motion och hjärtat.

Avbryt träningen och vila om du får tryck över bröstet, ovanlig andnöd, yrsel eller oregelbunden hjärtklappning. Ta nitroglycerin om du har det, och ring 112 om besvären inte går över inom några minuter.

Borgskalan

Borgskalan, utvecklad av den svenske psykologen Gunnar Borg, används för att mäta hur ansträngande du upplever träningen. Den går från 6 till 20 och är ett enkelt sätt att styra intensiteten, särskilt om du tar betablockerare, som gör att pulsen inte stiger som vanligt.

De flesta tränar i början mellan 12 och 14. När du har kommit igång kan intervallerna efter fysioterapeutens bedömning ligga kring 15–16.

Kost, rökstopp, läkemedel och mål

Efter en hjärtinfarkt räknas du till gruppen med mycket hög risk, och målen för riskfaktorerna är därför strikta.

Att sluta röka är den åtgärd som har störst effekt och minskar risken för död efter en hjärtinfarkt med ungefär en tredjedel. Svenska registerdata talar för att även snusstopp efter en infarkt är förknippat med lägre dödlighet. Läs mer i artikeln om rökning, snus och hjärtat.

Dietisten hjälper dig mot en medelhavsinspirerad kost med mycket grönsaker, frukt, baljväxter, fullkorn, fisk och flytande vegetabiliska oljor, och mindre salt, rött kött, chark och socker. Det beskrivs närmare i artikeln om kost för hjärtat.

Läkemedlen är en lika viktig del som träningen: blodproppshämmande, statin i hög dos, ofta betablockerare och ACE-hämmare. Vaccin mot influensa rekommenderas varje år. Den svenskledda IAMI-studien visade att influensavaccin som gavs strax efter en hjärtinfarkt minskade risken för död och nya hjärthändelser.

Psykosocialt stöd

Att drabbas av en hjärtinfarkt är för många en kris. Oro för en ny infarkt, rädsla för att anstränga sig, nedstämdhet, irritation och sömnproblem är vanligt. Ungefär var femte får en depression, och den gör det svårare att träna, ta läkemedel och ändra vanor. Den är också i sig kopplad till ökad risk för nya hjärthändelser.

Under rehabiliteringen frågar personalen ofta hur du mår, ibland med ett frågeformulär. Samtal med kurator eller psykolog, kognitiv beteendeterapi och stresshantering i grupp hjälper många, och ibland behövs läkemedel mot depression. Anhöriga är ofta lika oroliga och är välkomna att delta. Kopplingen mellan stress och hjärta beskrivs i artikeln om stress och hjärtat.

Återgång till arbete och vardag

Efter en planerad ballongvidgning är många tillbaka i arbete inom en vecka. Efter en okomplicerad hjärtinfarkt brukar det ta en till två månader, kortare vid stillasittande arbete och längre vid tungt fysiskt arbete. Efter en bypassoperation tar det oftast två till tre månader. En gradvis återgång på deltid fungerar bra för många, och arbetsgivaren har ansvar för att anpassa arbetet.

Efter en hjärtinfarkt bör du enligt Transportstyrelsen vänta minst fyra veckor innan du kör personbil, och längre för lastbil, buss och taxi. Resor går oftast bra när du mår bra, men vänta med långa flygresor de första veckorna och ta med en aktuell läkemedelslista.

Sex och samliv

Många undrar men få frågar. Sex är en måttlig fysisk ansträngning, ungefär som att gå två trappor i rask takt. Om du har haft en okomplicerad infarkt och klarar sådan ansträngning utan besvär kan du i regel ha sex efter någon vecka. Efter en bypassoperation bör du undvika ställningar som belastar bröstkorgen tills bröstbenet har läkt.

Minskad lust och potensproblem är vanligt efter en hjärtinfarkt, både av oro och av sjukdomen i sig. Betablockerare får ofta skulden, men orsaken är för det mesta en annan. Potensmedel kan ofta användas, men aldrig tillsammans med nitroglycerin. Ta upp frågan med din sjuksköterska eller läkare – det är en naturlig del av rehabiliteringen.

Livet efter programmet och Riksförbundet HjärtLung

Den största utmaningen kommer ofta när programmet är slut och vardagen tar över. Det hjälper att ha en bestämd plan: fasta tider för träning, en promenadkompis eller en träningsgrupp. Många kommuner, gym och fysioterapeuter har grupper för personer med hjärtsjukdom.

Riksförbundet HjärtLung är en patientorganisation för personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdom och deras anhöriga. Lokalföreningarna ordnar träningsgrupper, föreläsningar och träffar där du kan möta andra i samma situation. Många upplever att just samtalen med andra som har gått igenom samma sak gör störst skillnad.