Stress och hjärtat – hur stress påverkar blodtryck och hjärtrisk

Nästan alla känner igen hur hjärtat slår hårdare när man är rädd, arg eller pressad. Det är kroppens normala sätt att förbereda sig för en utmaning, och för ett friskt hjärta är det ofarligt. Men när stressen blir långvarig, eller när den drabbar någon som redan har sjuka kranskärl, kan den bidra till hjärtsjukdom.

Stress är svårare att mäta än blodtryck och kolesterol, och därför har kunskapen länge varit osäker. I dag vet vi mer. Stress påverkar hjärtat både direkt, via stresshormoner och blodtryck, och indirekt, genom hur vi sover, äter, rör på oss och använder alkohol och tobak. Här går vi igenom vad forskningen visar och vad som faktiskt hjälper.

Vad händer i kroppen vid stress?

När du utsätts för ett hot eller en påfrestning aktiveras det sympatiska nervsystemet. Binjurarna frisätter adrenalin och noradrenalin, och efter en stund även kortisol. Pulsen och blodtrycket stiger, andningen blir snabbare och blodsockret ökar för att ge musklerna energi. Blodplättarna blir mer benägna att klumpa ihop sig.

Det här är en ändamålsenlig reaktion som ska gå över när påfrestningen är slut. Problemet uppstår när kroppen aldrig får återhämta sig, eller när stressreaktionen drabbar kärl som redan är förträngda. Då kan den tillfälliga ökningen av blodtryck och blodets levringsbenägenhet räcka för att ett plack i ett kranskärl ska spricka.

Akut stress kan utlösa hjärthändelser

Hos personer med åderförkalkning kan en kraftig känslomässig påfrestning utlösa en hjärtinfarkt eller en allvarlig rytmrubbning. Under fotbolls-VM 2006 var antalet akuta hjärthändelser i Münchenområdet nästan tre gånger högre de dagar Tyskland spelade än under en jämförelseperiod. Risken för hjärtinfarkt är också kraftigt förhöjd det första dygnet efter att någon närstående har dött, och under de närmaste timmarna efter ett kraftigt vredesutbrott.

Det är viktigt att se de här siffrorna i proportion. Den absoluta risken under en enskild stressig händelse är mycket liten för den som har friska kärl. Stressen är snarare den sista droppen hos den som redan har en sjukdom – därför är det bästa skyddet att behandla blodtryck, kolesterol och rökning.

Stress, ångest och sömnbrist är också vanliga orsaker till hjärtklappning och ofarliga extraslag. Det känns obehagligt men är sällan farligt.

Långvarig stress och hjärtrisk

Den viktigaste studien om stress och hjärtinfarkt är INTERHEART, där svenska forskare hade en ledande roll. Drygt 11 000 personer som fått hjärtinfarkt jämfördes med knappt 14 000 friska i 52 länder. De som uppgav att de ständigt var stressade på jobbet eller hemma hade ungefär dubbelt så hög risk för hjärtinfarkt, även när man tog hänsyn till rökning, blodtryck, blodfetter och andra riskfaktorer. Depression och ekonomisk stress var också kopplade till ökad risk.

En svaghet är att deltagarna fick beskriva sin stress efter infarkten, vilket kan göra att de som blivit sjuka minns mer stress. Men liknande samband har setts i studier som följt friska människor framåt i tiden, och ESC:s riktlinjer från 2021 räknar psykosocial stress som en riskfaktor att ta hänsyn till.

En stor del av effekten går via vanor. Den som är stressad sover ofta sämre, rör sig mindre, äter mer snabbmat, dricker mer alkohol och har svårare att sluta röka. Långvarig stress tycks också öka inflammationen i kroppen och bidra till bukfetma och insulinresistens.

Arbetsstress

Den svenska stressforskaren Töres Theorell var med och utvecklade modellen om höga krav i kombination med låg kontroll, som i dag används världen över för att mäta arbetsstress. En sammanställning av data från närmare 200 000 europeiska arbetstagare visade att sådan arbetsstress var kopplad till cirka 20–25 procent högre risk för kranskärlssjukdom. Mycket långa arbetsveckor, 55 timmar eller mer, var i en annan stor sammanställning kopplade till omkring en tredjedel högre risk för stroke jämfört med normal arbetstid. Även obalans mellan ansträngning och belöning och osäkra anställningar har kopplats till högre risk.

Långvarig stress utan återhämtning kan också leda till utmattningssyndrom, med uttalad trötthet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Det är en egen diagnos i Sverige och behöver behandlas för sig, även om kopplingen till hjärtsjukdom är mindre studerad.

Sömnbrist och ensamhet

Den som regelbundet sover mindre än sex timmar per natt har högre risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. De flesta vuxna behöver sju till nio timmar. Om du snarkar och är trött trots att du sover tillräckligt kan det vara sömnapné, som också påverkar hjärtat.

Ensamhet och social isolering är kopplade till ungefär 30 procent högre risk för hjärtinfarkt och stroke. Att ha människor att prata med och dela vardagen med är ett av de bästa skydden mot stressens effekter.

Stress och blodtryck

Stress höjer blodtrycket akut, ibland kraftigt. Många har ett högre blodtryck hos läkaren än hemma, den så kallade vitrockseffekten. Därför rekommenderas hemblodtrycksmätning eller 24-timmarsmätning innan behandling påbörjas.

Det är däremot en vanlig missuppfattning att högt blodtryck främst beror på stress. Sambandet mellan långvarig stress och bestående högt blodtryck är svagare än många tror. De vanligaste orsakerna är ärftlighet, ålder, övervikt, salt, alkohol och för lite motion. Har du högt blodtryck vid upprepade mätningar ska det behandlas, även om du tänker att det kommer att gå över när stressen släpper.

Takotsubo – brustet hjärta-syndrom

Takotsubo är en plötslig och tillfällig försvagning av hjärtmuskeln. Den beskrevs första gången i Japan i början av 1990-talet och fick sitt namn efter en bläckfiskfälla, takotsubo, eftersom vänster kammare får en liknande form med en smal hals och en uppblåst spets. Tillståndet kallas också stresskardiomyopati eller brustet hjärta-syndrom.

Ungefär nio av tio som drabbas är kvinnor efter klimakteriet. Ofta har det föregåtts av en kraftig känslomässig påfrestning, som ett dödsfall, ett gräl eller ett skrämmande besked, men lika ofta en fysisk påfrestning som en operation, en svår infektion eller en astmaattack. Hos en del hittar man ingen utlösande faktor alls.

Symtomen är desamma som vid hjärtinfarkt: bröstsmärta, andnöd och ibland svimning. EKG och blodprov ser ofta ut som vid en infarkt, och diagnosen kan bara ställas efter en kranskärlsröntgen som visar att det inte finns något stopp. Ring alltså 112 vid bröstsmärta, även om du tror att det handlar om stress.

De flesta återhämtar sig helt inom några veckor. Det akuta skedet kan dock vara allvarligt, med risk för hjärtsvikt, rytmrubbningar och blodproppar, och i det stora internationella InterTAK-registret dog omkring 4 procent på sjukhuset. Behandlingen är densamma som vid hjärtsvikt under återhämtningen, och en del får tillståndet igen. Läs mer om varför kvinnors hjärtsjukdom ibland ser annorlunda ut i artikeln om kvinnors hjärtan.

Depression och ångest efter hjärtinfarkt

Att drabbas av en hjärtinfarkt är omtumlande. Många känner rädsla, oro och nedstämdhet de första veckorna, och det är en normal reaktion. Men ungefär var femte person utvecklar en depression som håller i sig. Depression efter hjärtinfarkt är kopplad till fler nya hjärthändelser och högre dödlighet, och den amerikanska hjärtföreningen bedömer att depression bör betraktas som en riskfaktor för sämre prognos.

En del av förklaringen är att det blir svårare att orka med träning, rökstopp och mediciner. Därför ska vården fråga om ditt mående, och i hjärtrehabiliteringen ingår ofta kontakt med kurator eller psykolog. Säg till om du inte mår bra – det är lika viktigt att behandla som blodtrycket.

Depression och ångest efter hjärtsjukdom går att behandla. Fysisk aktivitet och KBT har god effekt. Vid behov finns antidepressiva läkemedel som är väl studerade och säkra vid kranskärlssjukdom, till exempel sertralin. Läkaren tar då hänsyn till dina övriga läkemedel, eftersom vissa antidepressiva kan öka blödningsrisken tillsammans med blodförtunnande eller påverka EKG.

Vad hjälper?

Det finns inget enskilt knep som tar bort stress, men flera saker har stöd i forskning – både för hur du mår och för hjärtat.

Fysisk aktivitet är den åtgärd som har bäst stöd. Regelbunden motion sänker blodtrycket, förbättrar sömnen, minskar stresshormonerna och har effekt mot både depression och ångest. Redan en rask promenad på 30 minuter de flesta dagar gör skillnad.

Sömn och återhämtning är grundläggande. Försök att gå och lägga dig och stiga upp ungefär samma tid varje dag, begränsa skärmar och alkohol på kvällen och planera in pauser under dagen.

KBT och stresshantering har stöd även för hjärtpatienter. I den svenska SUPRIM-studien fick patienter med kranskärlssjukdom i Uppsala delta i ett års stresshantering i grupp, baserad på kognitiv beteendeterapi. Under de följande åren fick de omkring 40 procent färre nya hjärt-kärlhändelser än de som fick vanlig vård. Alla studier är dock inte lika positiva – en senare svensk studie av KBT via internet efter hjärtinfarkt gav ingen säker effekt, bland annat för att få deltagare genomförde programmet.

Mindfulness, meditation och yoga kan minska upplevd stress och ångest och sänka blodtrycket något hos vissa. Studierna är ofta små och korta, och det finns inga övertygande belägg för att det minskar risken för hjärtinfarkt. Det kan vara ett bra komplement för den som tycker om det.

Socialt stöd – att prata med någon, ha sammanhang och inte vara ensam med det som är svårt – skyddar. Riksförbundet HjärtLung har lokala föreningar där du kan träffa andra i samma situation.

När ska du söka hjälp?

Bröstsmärta, tryck över bröstet, plötslig andnöd eller svimning ska alltid behandlas som en möjlig hjärthändelse – ring 112, även om du tror att det beror på stress eller en panikattack. Det går inte att skilja dem åt säkert på symtomen, och det är bättre att bli undersökt i onödan. Läs mer om olika orsaker i artikeln om ont i bröstet.

Kontakta din vårdcentral om du har varit nedstämd eller orolig i mer än två veckor, om stressen påverkar din sömn, ditt arbete eller dina relationer, eller om du har återkommande ångestattacker. Har du tankar på att inte vilja leva ska du söka hjälp samma dag. Vid akuta självmordstankar ringer du 112, och om du behöver någon att prata med kan du ringa Självmordslinjen på 90101.