Blodtryck – normalvärden, tabell och så mäter du rätt

Blodtrycket är det tryck som blodet utövar mot väggarna i dina artärer när hjärtat pumpar. Det anges med två siffror, till exempel 125/80 mmHg, och är ett av de viktigaste måtten på hur hjärta och blodkärl mår. Ett för högt tryck sliter på kärlen i hjärta, hjärna, njurar och ögon under många år, oftast utan att du märker något.

Därför lönar det sig att känna till sitt blodtryck och att mäta det rätt. Ett enda värde säger förvånansvärt lite, eftersom blodtrycket växlar från minut till minut och mätfel är vanliga. Här går vi igenom vad siffrorna betyder, vilka normalvärden som gäller enligt de europeiska riktlinjerna från 2024 och hur du mäter hemma så att resultatet går att lita på.

Den här artikeln handlar om blodtrycket som mått. Själva sjukdomen beskrivs i artikeln om högt blodtryck, och läkemedlen i artikeln om blodtrycksmediciner.

Vad är blodtryck?

Varje gång hjärtat drar ihop sig pressas ungefär 70 milliliter blod ut i stora kroppspulsådern, aorta. Artärerna är elastiska och vidgas när blodet kommer, för att sedan dra ihop sig igen och föra blodet vidare ut i kroppen. Trycket i artärerna stiger och sjunker alltså i takt med hjärtslagen. Blodtryck mäts i millimeter kvicksilver, mmHg, en enhet som kommer från de gamla kvicksilvermätarna.

Systoliskt och diastoliskt tryck

Den första och högre siffran är det systoliska trycket, även kallat övertrycket. Det är det högsta trycket i artärerna, precis när hjärtat pumpar ut blod. Den andra siffran är det diastoliska trycket, undertrycket. Det är det lägsta trycket, mellan två slag, när hjärtat slappnar av och fylls på nytt.

Båda siffrorna har betydelse. Efter 50 års ålder är det systoliska trycket det som bäst förutsäger framtida hjärtinfarkt och stroke, och det är också den siffra som oftast styr behandlingen. Hos yngre har det diastoliska trycket relativt sett större betydelse. Det räcker att en av siffrorna ligger för högt för att blodtrycket ska räknas som förhöjt.

Pulstryck – skillnaden mellan siffrorna

Skillnaden mellan övertryck och undertryck kallas pulstryck. Vid 120/80 är pulstrycket 40 mmHg. Med åren blir artärerna stelare, särskilt aorta, och då stiger det systoliska trycket samtidigt som det diastoliska ofta sjunker. Pulstrycket ökar. Ett pulstryck på 60 mmHg eller mer hos en äldre person är ett tecken på stela kärl och kopplas till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Ibland nämns också medeltrycket, ett genomsnitt över hela hjärtcykeln. Det används mest inom intensivvården och har liten betydelse när du bedömer ditt eget blodtryck.

Normalvärden – tabell enligt ESC 2024

European Society of Cardiology (ESC) publicerade 2024 nya riktlinjer för blodtryck. Där delas blodtrycket in i tre kategorier i stället för som tidigare sex. Indelningen gäller vuxna och bygger på flera korrekt utförda mätningar, inte på ett enstaka värde.

Värdena gäller mätning på mottagningen. Kategorin förhöjt är ny och speglar att risken för hjärt-kärlsjukdom börjar stiga redan vid relativt måttliga värden. Den som hamnar där bör få sin samlade risk bedömd, till exempel med SCORE2. Du kan uppskatta din egen tioårsrisk i vårt risktest.

Gränserna skiljer sig mellan mätmetoderna

Blodtrycket blir nästan alltid lägre när du mäter i lugn och ro hemma än när vårdpersonal mäter på mottagningen. Under natten sjunker det ytterligare. Gränsen för vad som räknas som högt blodtryck beror därför på hur trycket har mätts.

Hur en 24-timmarsmätning går till och hur kurvan tolkas kan du läsa om i artikeln om 24-timmars blodtryck.

Vad är ett bra blodtryck?

För en frisk vuxen är ett tryck under 120/70 mmHg bra, och det finns ingen nedre gräns så länge du mår bra. Unga, smala kvinnor och vältränade personer kan ha 100/60 utan att det är ett problem. Lågt blodtryck blir en fråga först när det ger yrsel, svimning eller andra besvär, något som beskrivs i artikeln om lågt blodtryck.

För den som behandlas för högt blodtryck är målet enligt ESC 2024 ett övertryck på 120–129 mmHg, om det tolereras. Går det inte siktar man på ett så lågt tryck som rimligen är möjligt. Hos sköra äldre och hos den som blir yr när den reser sig bestäms målet individuellt.

Så förändras blodtrycket med åldern

Hos de flesta stiger övertrycket långsamt genom livet. Undertrycket stiger också fram till 50–60 års ålder, men planar sedan ut eller sjunker när kärlen blir stelare. Det är därför isolerad systolisk hypertoni, där bara den övre siffran är hög, är den vanligaste formen av högt blodtryck hos äldre.

Att blodtrycket stiger med åren är vanligt, men inte oundvikligt. I befolkningar som äter lite salt, rör sig mycket och sällan är överviktiga stiger trycket knappt alls med åldern. Det visar att mycket av ökningen beror på levnadsvanor och inte bara på åldrandet i sig.

Ökningen är ändå så vanlig att nästan alla drabbas till slut. I den amerikanska Framinghamstudien hade personer med normalt blodtryck vid 55–65 års ålder omkring 90 procents risk att få högt blodtryck under resten av livet. Därför är det klokt att kontrollera trycket regelbundet även om det var bra för några år sedan. Har du normalt blodtryck räcker det oftast med en kontroll vart tredje år, och oftare, gärna en gång om året, från 40 års ålder eller om du ligger i det förhöjda intervallet.

Gränsvärdena är desamma för alla vuxna, oavsett ålder. Ett övertryck på 150 mmHg ger ökad risk även hos en 75-åring. Det som skiljer är behandlingen: hos mycket gamla, sköra eller personer med fallrisk anpassas målet efter helheten.

Variationer under dygnet

Blodtrycket följer en dygnsrytm. Det är lägst under djupsömnen, ofta 10–20 procent lägre än dagtid, och stiger snabbt när du vaknar och kliver upp. Under dagen höjs det tillfälligt av fysisk ansträngning, stress, smärta, kyla, kaffe och nikotin. En kort topp på 160 när du har sprungit till bussen är normalt. Det är medelvärdet över tid som avgör risken.

Blodtryck och puls är inte samma sak

Pulsen är hur många gånger hjärtat slår per minut, medan blodtrycket är trycket i kärlen. De flesta blodtrycksmätare visar båda. En normal vilopuls hos vuxna ligger mellan 50 och 100 slag per minut, och vältränade har ofta lägre. Du kan räkna din vilopuls och kontrollera rytmen med vår pulskoll.

Många mätare visar också en symbol för oregelbundna hjärtslag. Den kan utlösas av ofarliga extraslag, men kan också vara ett tecken på förmaksflimmer. Visar mätaren symbolen upprepade gånger bör du kontakta vårdcentralen för ett EKG.

Så mäter du blodtrycket hemma – steg för steg

Hemblodtryck ger ofta en mer rättvisande bild än en enstaka mätning på mottagningen. Du får många värden i din vanliga miljö, och resultatet förutsäger risken för hjärt-kärlsjukdom bättre. Förutsättningen är att du använder rätt utrustning och mäter på rätt sätt.

Välj en validerad överarmsmätare

Köp en automatisk mätare med manschett runt överarmen. Den bör vara validerad, det vill säga testad mot referensmätning enligt ett internationellt protokoll. Listor över validerade mätare finns bland annat hos den oberoende organisationen STRIDE BP, och personalen på apoteket kan hjälpa dig att välja.

Handledsmätare är känsligare för hur du håller armen och används bara om överarmsmätning inte fungerar, till exempel vid mycket kraftiga överarmar. Fingermätare, klockor och ringar som mäter utan manschett rekommenderas inte för diagnos enligt ESC 2024. Ta gärna med din mätare till vårdcentralen första gången, så kan värdena jämföras med mottagningens.

Rätt manschettstorlek

Manschetten är den vanligaste felkällan. Mät omkretsen på överarmen mitt emellan axeln och armbågen och välj manschett därefter. En för liten manschett ger falskt höga värden, och felet kan bli stort vid kraftiga armar. En för stor ger falskt låga värden, men felet blir då oftast mindre.

Storlekarna varierar något mellan tillverkare, så kontrollera markeringen på manschetten. Den ska ha ett intervall som din armomkrets ligger inom.

Mätningen, steg för steg

1. Undvik kaffe, nikotin (även snus), stora måltider och träning den sista halvtimmen. Gå på toaletten innan.
2. Sätt dig på en stol med ryggstöd, med båda fötterna i golvet och benen okorsade. Lägg armen på ett bord så att manschetten hamnar i höjd med hjärtat.
3. Sätt manschetten på bar hud, med nedre kanten 2–3 centimeter ovanför armvecket och markeringen över armvecksartären. Den ska sitta så att två fingrar precis får plats under.
4. Sitt still och vila i fem minuter utan att prata eller titta i mobilen.
5. Mät två gånger med en till två minuters mellanrum och anteckna båda värdena. Sitt tyst och stilla medan mätaren arbetar.
6. Gör två mätningar på morgonen, innan du äter frukost och tar eventuella läkemedel, och två på kvällen, före kvällsmaten.
7. Fortsätt i sju dagar i rad. Går det inte är tre dagar ett minimum.
8. Räkna ut medelvärdet av alla mätningar. Ofta stryks första dagens värden, eftersom de brukar bli högre när du är ovan.

Jämför sedan ditt medelvärde med gränsen 135/85 mmHg. I vår blodtryckskalkylator kan du skriva in värdet och få en tolkning enligt ESC 2024. Ta med dina anteckningar eller mätarens minne till vårdcentralen. I många regioner kan du också skicka in värdena digitalt via 1177.

Vilken arm ska du mäta på?

Första gången mäter du på båda armarna, gärna vid två eller tre tillfällen. Därefter använder du alltid den arm som ger högst värden, eftersom den bäst speglar trycket i kroppen. Är skillnaden liten spelar det ingen roll vilken arm du väljer.

Hur ofta ska du mäta?

Vid utredning och efter att en medicin satts in eller ändrats gör du en mätvecka enligt ovan, ofta två till fyra veckor efter ändringen. När blodtrycket är stabilt räcker det oftast med en mätvecka inför varje återbesök eller några gånger om året. Att mäta flera gånger om dagen, varje dag, ger sällan bättre kontroll. Det ger däremot lätt oro och överdriven fokus på enstaka värden.

Vitrockshypertoni och maskerad hypertoni

Blodtrycket på mottagningen och blodtrycket i vardagen stämmer inte alltid överens. Skillnaden kan gå åt båda hållen, och det är ett av de viktigaste skälen till att diagnosen högt blodtryck bör bekräftas med mätningar utanför mottagningen.

Vitrockshypertoni

Vitrockshypertoni innebär att blodtrycket är högt på mottagningen, 140/90 eller högre, men normalt hemma och vid 24-timmarsmätning. Det är vanligt: upp till var tredje person med högt mottagningstryck har normala värden i vardagen. Orsaken är en stressreaktion i kroppen när blodtrycket mäts av vårdpersonal, ibland även om du inte känner dig nervös.

Vitrockshypertoni är inte helt ofarligt. Risken för hjärt-kärlsjukdom är lägre än vid ihållande högt blodtryck, men något högre än hos dem som har normalt tryck överallt. Många utvecklar dessutom ihållande högt tryck med åren. Rådet är därför sunda levnadsvanor och ny kontroll med hemmätning ungefär en gång om året. Läkemedel blir aktuellt främst om den samlade risken är hög.

Den som redan behandlas kan ha samma fenomen, en så kallad vitrockseffekt. Då ser blodtrycket ut att vara dåligt kontrollerat på mottagningen trots att det är bra hemma. Utan hemmätning finns risk att dosen höjs i onödan, med yrsel och trötthet som följd.

Maskerad hypertoni

Maskerad hypertoni är motsatsen. Blodtrycket är normalt på mottagningen men högt hemma eller vid 24-timmarsmätning. Det gäller ungefär var tionde person med normalt mottagningstryck, och risken för hjärt-kärlsjukdom är ungefär lika stor som vid vanligt högt blodtryck. Eftersom tillståndet inte syns vid vanliga kontroller blir det ofta obehandlat.

Maskerad hypertoni är vanligare hos yngre och medelålders män, hos den som röker eller dricker mycket alkohol, har ett stressigt eller fysiskt krävande arbete, diabetes, njursjukdom eller sömnapné. Den bör misstänkas om mottagningstrycket ligger i det förhöjda intervallet, eller om det finns tecken på påverkan på hjärtat, till exempel förtjockad hjärtmuskel, trots normala mottagningsvärden. En variant är nattlig hypertoni, där trycket inte sjunker som det ska under sömnen. Den upptäcks bara med 24-timmarsmätning.

Skillnad mellan armarna

En liten skillnad mellan höger och vänster arm är normal, och för de flesta är den under 10 mmHg i övertryck. Eftersom blodtrycket ändras från minut till minut kan en enstaka mätning på varje arm visa en skillnad som inte finns på riktigt. Mät därför växelvis flera gånger innan du drar slutsatser.

En återkommande skillnad på 10 mmHg eller mer i övertryck är enligt ESC 2024 kopplad till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. I en stor genomgång i The Lancet hade personer med en skillnad på 15 mmHg eller mer ökad förekomst av åderförkalkning i benen och högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Skillnader på 20 mmHg eller mer kan tyda på en förträngning i artären till armen och bör utredas.

Berätta för din läkare om du har en återkommande skillnad. Använd alltid armen med högst värde för dina mätningar. En plötslig stor skillnad mellan armarna tillsammans med svår smärta i bröst eller rygg kan vara tecken på en bristning i stora kroppspulsådern och är ett skäl att ringa 112.

Vanliga felkällor

Små avvikelser i hur du sitter och förbereder dig kan ändra värdet med flera mmHg, och flera fel tillsammans kan ge en helt missvisande bild. De flesta felkällor ger falskt höga värden.

Oregelbunden puls är en särskild utmaning. Automatiska mätare räknar fram trycket ur pulsvågorna, och vid flimmer varierar varje slag. Värdena blir mer osäkra men går att använda om du mäter flera gånger och räknar medelvärdet.

En annan felkälla är oro. Den som är nervös över resultatet kan få en egen vitrockseffekt hemma. Mät i lugn och ro, och låt bli att mäta om igen och om igen när ett värde känns för högt.

Vad gör du med ditt resultat?

När du har gjort en mätvecka och räknat ut medelvärdet kan du använda tabellen som vägledning. Den ersätter inte en bedömning på vårdcentralen, där läkaren väger in din ålder, andra sjukdomar och din totala risk.

Oavsett vilken kategori du hamnar i gör levnadsvanorna skillnad. Mindre salt, under 5 gram om dagen, mer frukt och grönsaker, 150–300 minuters måttlig fysisk aktivitet i veckan, mindre alkohol och viktnedgång vid övervikt kan tillsammans sänka övertrycket med 10 mmHg eller mer. Det är lika mycket som en blodtrycksmedicin.

När ska du söka vård?

De flesta som har ett högt värde behöver inte söka akut. Gör en mätvecka och boka tid på vårdcentralen om medelvärdet är 135/85 eller högre. Mycket höga värden vid upprepade mätningar ska bedömas samma dag, och mycket högt blodtryck tillsammans med symtom som bröstsmärta, andnöd eller neurologiska besvär är ett skäl att ringa 112. Detaljerna finns i rutan om när du ska söka vård.