Risk för hjärt-kärlsjukdom – så bedöms den med SCORE2 och andra verktyg

Hjärtinfarkt och stroke kommer sällan som en blixt från klar himmel. De är slutpunkten på en process som pågått i decennier, driven av blodtryck, blodfetter, rökning, blodsocker och arv. Att bedöma risken handlar om att uppskatta hur långt den processen har kommit hos just dig – innan den ger symtom.

Det är därför vårdcentraler och företagshälsovård räknar på din risk i stället för att bara titta på ett värde i taget. Ett kolesterol på 6 mmol/L betyder något helt annat för en 35-årig kvinna som inte röker än för en 65-årig man med högt blodtryck. Verktyget som används i Sverige och övriga Europa heter SCORE2, och det räknar ut sannolikheten att du drabbas av hjärtinfarkt eller stroke de kommande tio åren.

Den här artikeln förklarar hur beräkningen görs, vad resultatet betyder, vad som inte fångas av kalkylatorn och hur läkaren väger in andra markörer som Lp(a), kalciumscore och släkthistoria. Du kan själv prova vårt risktest, som bygger på SCORE2 kalibrerat för Sverige.

Vad visar riskbedömningen?

SCORE2 ger ett procenttal: din uppskattade risk att drabbas av en första hjärtinfarkt eller stroke, dödlig eller icke-dödlig, inom tio år. Siffran bygger på hur det gått för hundratusentals europeiska män och kvinnor med liknande värden som följts över tid i stora befolkningsstudier.

Fem variabler ingår: ålder, kön, rökning (ja eller nej), systoliskt blodtryck och non-HDL-kolesterol. Non-HDL är totalkolesterol minus HDL och fångar alla kolesterolpartiklar som kan fastna i kärlväggen. Att det valdes i stället för LDL beror på att det är mer robust, inte kräver fasteprov och fungerar bättre vid höga triglycerider. Mer om måtten finns i artikeln om kolesterol.

Modellen finns i tre versioner. SCORE2 gäller personer 40–69 år utan känd hjärt-kärlsjukdom eller diabetes. SCORE2-OP (older persons) gäller 70–89 år och tar hänsyn till att konkurrerande dödsorsaker blir vanligare med åldern, vilket annars skulle överskatta hjärtrisken. SCORE2-Diabetes, publicerad 2023, är anpassad för typ 2-diabetes och lägger till ålder vid diabetesdebut, HbA1c och njurfunktion (eGFR).

Riskregion Sverige

Europa är indelat i fyra riskregioner – låg, måttlig, hög och mycket hög – baserat på hur vanligt det är att dö i hjärt-kärlsjukdom i respektive land. Sverige tillhör den måttliga regionen tillsammans med bland andra Finland, Tyskland och Österrike. Danmark och Norge räknas till låg region, medan många länder i östra Europa tillhör hög eller mycket hög region.

Det betyder att en svensk och en norrman med exakt samma värden får olika risktal, eftersom bakgrundsrisken i befolkningen skiljer sig. Kalibreringen gör att siffran stämmer bättre för den som bor här. Vårt risktest använder den svenska kalibreringen.

När görs en riskbedömning?

Europeiska riktlinjer rekommenderar systematisk riskbedömning för män över 40 år och kvinnor över 50 år eller efter klimakteriet, och för alla med en känd riskfaktor som högt blodtryck, högt kolesterol, rökning, fetma eller tidig hjärtsjukdom i släkten. I Sverige sker det oftast i samband med en hälsokontroll, ett riktat hälsosamtal som flera regioner erbjuder vid 40, 50 och 60 års ålder, eller när något värde upptäcks vid en vanlig läkarkontakt.

Riskbedömning behövs inte för den som redan vet att risken är hög. Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke, TIA eller fönstertittarsjuka, eller fått stent eller bypassoperation, tillhör du gruppen med mycket hög risk per definition. Samma sak gäller vid svår kronisk njursjukdom (eGFR under 30), diabetes med organskada och vid familjär hyperkolesterolemi, som ger hög risk oavsett ålder. För dessa grupper går vården direkt på behandling och målvärden.

Förberedelser

Du behöver ett aktuellt blodtryck och ett lipidstatus. Blodprovet kan tas utan fasta. Blodtrycket bör helst vara ett genomsnitt av flera mätningar, antingen på mottagningen vid två tillfällen eller via hemblodtryck, eftersom ett enstaka förhöjt värde i en stressad situation kan ge en felaktigt hög risk. Hur mätningen går till och vilka gränser som gäller beskrivs i vår artikel om högt blodtryck.

Rökstatus definieras som daglig eller tillfällig rökning i dag. Den som slutat för mindre än ett år sedan räknas i praktiken fortfarande som rökare i modellen, eftersom riskminskningen efter rökstopp kommer gradvis. Snus ingår inte i SCORE2.

Så går det till

Läkaren eller sjuksköterskan matar in dina värden i en kalkylator – oftast ESC:s HeartScore eller en motsvarande funktion i journalsystemet – och får ut ett procenttal. Det tar några sekunder. Resultatet tolkas sedan utifrån din ålder, eftersom gränserna för vad som räknas som hög risk är åldersanpassade. Utan den anpassningen skulle nästan alla äldre hamna i hög risk och nästan ingen under 50 år göra det, oavsett livsstil.

Vilka blodprover som ingår och hur de tas kan du läsa om i artikeln om blodprov för hjärtat.

Så tolkas resultatet

För typ 2-diabetes utan organskada gäller andra gränser enligt ESC:s diabetesriktlinjer från 2023: under 5 procent låg risk, 5–10 procent måttlig, 10–20 procent hög och 20 procent eller mer mycket hög risk med SCORE2-Diabetes.

Vid låg till måttlig risk är grunden livsstil: rökstopp, kost, fysisk aktivitet och viktkontroll. Kolesterolsänkande läkemedel rekommenderas i regel inte, men blodtrycksmediciner ges om trycket är 140/90 eller högre. Vid hög risk bör läkemedel övervägas när livsstilsåtgärder inte räcker, särskilt om riskmodifierare som tidig hjärtsjukdom i släkten eller förhöjt Lp(a) talar för det. LDL-målet är då under 1,8 mmol/L och det systoliska blodtrycket 120–129 mmHg om det tolereras. Vid mycket hög risk rekommenderas behandling, och målet är LDL under 1,4 mmol/L och minst 50 procents sänkning – ofta nått stegvis. Hur kolesterolsänkningen går till beskrivs i artikeln om statiner.

Hur läkaren använder siffran

Risktalet är ett underlag för samtal, inte ett domslut. ESC rekommenderar en stegvis strategi: först de behandlingsmål som gäller för alla i din risknivå, därefter – om du vill och tål det – mer intensiv behandling mot lägre mål. För yngre personer med måttlig tioårsrisk men många år framför sig lägger läkaren ofta till en bedömning av livstidsrisk eller riskålder, eftersom tio år är en kort horisont för en 45-åring. En 45-åring med ”bara” 4 procents tioårsrisk kan ha en kärlålder på 60 och en mycket hög risk över livet.

Siffran används också för att konkretisera vinsten. Om du har 12 procents risk och en statin sänker LDL med 1 mmol/L minskar risken till ungefär 9,5 procent – två till tre av hundra personer som du slipper en händelse under tio år. För en del känns det självklart värt en daglig tablett, för andra inte. Båda hållningarna är rimliga när det inte finns etablerad sjukdom, och riktlinjerna understryker att beslutet ska vara gemensamt.

Andra markörer och riskmodifierare

SCORE2 fångar de viktigaste faktorerna men inte alla. När kalkylatorn ger ett värde nära en gräns väger läkaren in riskmodifierare – faktorer som kan flytta dig upp eller ned en nivå.

Ärftlighet är den vanligaste. Tidig hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläkting – före 55 år hos män eller 60 år hos kvinnor – ökar din risk ungefär 1,5–2 gånger och ingår inte i modellen. Lp(a), lipoprotein(a), är en ärftlig kolesterolpartikel som rekommenderas att mätas en gång i livet; ett värde över 125 nmol/L talar för högre risk än beräknat, och mycket höga värden över 430 nmol/L motsvarar risken vid familjär hyperkolesterolemi.

Kalciumscore från en kranskärls-CT är den markör som förfinar bedömningen mest. Undersökningen mäter mängden förkalkat plack i kranskärlen och uttrycks i Agatston-enheter. Noll betyder att ingen förkalkning syns och talar för låg risk de närmaste åren även om kalkylatorn visar förhöjd risk. Ett värde över 100, eller över den 75:e percentilen för din ålder och ditt kön, talar för hög risk och behandling. Ultraljud av halskärlen med påvisat plack har liknande betydelse. Undersökningarna beskrivs i artikeln om kranskärlsröntgen och CT.

Andra riskmodifierare är kronisk inflammatorisk sjukdom som reumatoid artrit, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom, hiv, svår psykisk sjukdom, obstruktiv sömnapné, fetma och låg socioekonomisk status. För kvinnor räknas graviditetskomplikationer som preeklampsi, graviditetsdiabetes och för tidig förlossning, liksom tidigt klimakterium före 40 år och polycystiskt ovariesyndrom. Preeklampsi ungefär dubblerar risken för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Personer med sydasiatiskt ursprung bosatta i Europa har cirka 30 procent högre risk än modellen anger, medan risken för personer med östasiatiskt och afrikanskt ursprung är lägre.

Högkänsligt CRP ger viss tilläggsinformation men rekommenderas inte rutinmässigt. Genetiska riskpoäng, polygena riskscore, är under utveckling men används ännu inte i svensk rutinsjukvård.

Begränsningar och fallgropar

En riskberäkning är statistik tillämpad på en individ. Att din risk är 8 procent betyder att 8 av 100 personer med dina värden drabbas inom tio år – inte att du har 8 procent av en hjärtinfarkt. För den enskilde blir utfallet antingen eller. Modellen kan också över- eller underskatta: SCORE2 bygger på data från flera länder och har kalibrerats mot svensk dödlighetsstatistik, men lokala studier visar att den kan avvika något i enskilda befolkningsgrupper.

Modellen fångar inte heller allt som nämnts ovan: arv, Lp(a), vikt, fysisk aktivitet, njurfunktion och inflammation ingår inte i grundmodellen. Ålder dominerar beräkningen, vilket kan invagga yngre i falsk trygghet och oroa äldre med god kärlhälsa. Därför är gränserna åldersanpassade och därför finns kompletterande mått som riskålder.

Ett positivt sätt att se på det är att siffran är påverkbar. Rökstopp, lägre blodtryck och lägre kolesterol ändrar talet direkt, och du kan själv se hur stor skillnaden blir i vårt risktest. Mer om rökningens roll finns i artikeln om rökning och hjärtat.

Vad händer sedan?

Resultatet dokumenteras i journalen och styr uppföljningen. Vid låg till måttlig risk räcker ofta en ny bedömning om några år, eller tidigare om något ändras. Ligger du nära en gräns följs du upp med ett till några års intervall och får konkreta livsstilsmål, ibland med stöd av fysisk aktivitet på recept, tobaksavvänjning eller dietistkontakt enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor. Vid hög och mycket hög risk sätts behandling in, och blodtryck och blodfetter kontrolleras efter 6–8 veckor och därefter minst årligen.

Oavsett nivå gäller samma grundråd: inte röka, 150–300 minuter måttlig fysisk aktivitet i veckan, kost enligt Livsmedelsverkets råd, under 5 gram salt per dag, begränsad alkohol och normal vikt. De åtgärderna sänker risken på alla nivåer och är det enda som hjälper mot de riskfaktorer kalkylatorn inte ser.