Lågt blodtryck (hypotoni) – symtom, orsaker och när det är farligt

Lågt blodtryck, hypotoni, betyder att trycket i artärerna är lägre än vanligt. Ofta används gränsen 90/60 mmHg. För de flesta är ett lågt blodtryck inget problem. Tvärtom brukar det betyda att hjärta och kärl utsätts för mindre slitage och att risken för hjärtinfarkt och stroke är låg.

Lågt blodtryck blir ett problem när det ger symtom: yrsel, svartnande för ögonen, trötthet eller svimning. Det är särskilt vanligt hos äldre, hos den som tar flera läkemedel och i samband med uttorkning. Här går vi igenom de vanligaste formerna, ortostatisk hypotension och vasovagal svimning, hur du skiljer ofarliga besvär från farliga och vad du kan göra själv.

Vad är lågt blodtryck?

Det finns ingen internationellt fastställd gräns för när blodtrycket är för lågt. Riktlinjerna för blodtryck handlar nästan bara om när trycket är för högt, och ett värde under 120/70 räknas som icke-förhöjt. Hur blodtrycket mäts och vilka normalvärden som gäller beskrivs i artikeln om blodtryck.

Många friska har ett blodtryck kring 100/60 eller lägre utan att märka något. Det gäller särskilt unga, smala kvinnor och vältränade personer. Det kallas ibland konstitutionellt lågt blodtryck och behöver varken utredas eller behandlas.

Det som oftare ger besvär är att blodtrycket sjunker tillfälligt, till exempel när du reser dig, efter en måltid eller i en viss situation. Mer sällan beror ett lågt tryck på en akut sjukdom. Det är viktigt att skilja de olika typerna åt, eftersom orsakerna och åtgärderna skiljer sig.

Symtom

De typiska symtomen kommer av att hjärnan tillfälligt får för lite blod. Du kan bli yr eller ostadig, få tunnelseende eller suddig syn, känna att det svartnar för ögonen eller susar i öronen. Många blir illamående, kallsvettiga och bleka. Vid ett större blodtrycksfall kan du svimma.

Vid ortostatisk hypotension kommer besvären när du reser dig och lättar när du sätter eller lägger dig. De är ofta värst på morgonen, efter måltider, i värme, efter en varm dusch och efter alkohol. En del får en molande värk i nacke och skuldror när de står, eftersom musklerna där får för lite blod.

Långvarigt lågt blodtryck kan ge trötthet, frusenhet och koncentrationssvårigheter. Hos äldre kan symtomen vara diffusa. Ibland är upprepade fall, förvirring eller att man blivit ostadig de enda tecknen.

Ortostatisk hypotension

När du ställer dig upp sjunker ungefär en halv liter blod ner i benen och buken. Normalt registrerar tryckkänsliga nervceller i halsartärerna och aorta fallet direkt. Kärlen drar ihop sig, pulsen ökar och trycket återställs inom några sekunder. Vid ortostatisk hypotension fungerar den regleringen sämre.

Definition

Ortostatisk hypotension innebär att övertrycket sjunker minst 20 mmHg eller undertrycket minst 10 mmHg inom tre minuter efter att du rest dig från liggande. Den som har högt blodtryck i liggande kan ha ett större fall, och då används ofta gränsen 30 mmHg i övertryck. Det finns också en tidig form, där trycket faller kraftigt under de första sekunderna men återhämtar sig, och en fördröjd form, där fallet kommer först efter mer än tre minuter.

Vem drabbas och varför?

Ortostatisk hypotension blir vanligare med åldern och finns hos ungefär var femte person över 65 år. Det beror ofta på flera saker samtidigt: stelare kärl, sämre reglering i nervsystemet, för lite vätska och läkemedel som sänker trycket. Långvarigt sängliggande och alkohol förstärker problemet.

Skador på det autonoma nervsystemet, den del som sköter kroppens automatiska funktioner, är en annan viktig orsak. Det ses vid långvarig diabetes med nervskador, vid Parkinsons sjukdom och närliggande sjukdomar samt vid amyloidos. Mer om hur diabetes påverkar kärl och nerver finns i artikeln om diabetes och hjärtat.

Ortostatisk hypotension är mer än ett obehag. Den ökar risken för fall och frakturer och är kopplad till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och demens, delvis därför att den är ett tecken på skadade kärl och nerver. Samtidigt har många med ortostatism högt blodtryck när de ligger. Det gör behandlingen till en balansgång.

Så testas det

Det enklaste testet görs på vårdcentralen. Du vilar liggande i fem minuter och får blodtrycket mätt, ställer dig sedan upp och mäts igen efter en och tre minuter. Personalen frågar samtidigt om du får symtom. Testa inte själv hemma om du har svimmat tidigare, och om du testar ska någon stå bredvid.

Vid oklara fall kan ett tippbordstest göras på sjukhus. Du ligger fastspänd på en bädd som reses upp medan blodtryck och puls registreras kontinuerligt. En 24-timmars blodtrycksmätning kan visa blodtrycksfall efter måltider och under dagen.

POTS – när pulsen rusar i stället

Vid posturalt ortostatiskt takykardisyndrom, POTS, sjunker inte blodtrycket nämnvärt. I stället ökar pulsen med minst 30 slag per minut inom tio minuter efter uppresning. Det ger yrsel, trötthet och hjärtklappning i stående och är vanligast hos unga kvinnor. POTS kan komma efter en virusinfektion och utreds oftast av specialist.

Vasovagal svimning

Vasovagal svimning, eller reflexsvimning, är den vanligaste orsaken till att man svimmar. En nervreflex via vagusnerven gör att hjärtat plötsligt slår långsammare och att blodkärlen vidgas. Blodtrycket sjunker, hjärnan får för lite blod och du förlorar medvetandet i några sekunder upp till en minut. Ofta förekommer korta ryckningar i armar och ben, vilket inte är samma sak som epilepsi.

Vanliga utlösare är långvarigt stående, värme, trängsel, smärta, rädsla och att se blod eller nålar. Situationsbunden svimning kan också komma i samband med att du kissar, hostar, sväljer eller krystar. Hos äldre kan en överkänslig halsartär ge svimning när man vrider på huvudet eller har en trång krage.

De flesta får förvarningar: värmekänsla, illamående, svettning, blekhet, gäspningar, suddig syn och öronsus. Efteråt vaknar du snabbt och är klar i huvudet, men kan vara trött resten av dagen. Det skiljer vasovagal svimning från många allvarligare orsaker.

Det som hjälper bäst är att känna igen förvarningarna och agera direkt. Lägg dig ner med benen högt eller sätt dig med huvudet mellan knäna. Så kallade motmanövrar höjer blodtrycket på några sekunder: korsa benen och spänn lår och säte, eller knyt händerna och dra isär armarna med kraft. I en europeisk studie fick färre av dem som lärt sig motmanövrar nya svimningar än av dem som fick vanliga råd.

Vasovagal svimning är i regel ofarlig, men fallet kan ge skador. Har du svimmat bakom ratten, på hög höjd eller i andra riskfyllda situationer behöver det utredas, och läkaren bedömer om du kan köra bil.

Läkemedel som kan ge för lågt blodtryck

Läkemedel är en av de vanligaste orsakerna till besvärande lågt blodtryck hos äldre. Risken ökar när flera blodtryckssänkande läkemedel kombineras, när dosen höjs och när du samtidigt blir uttorkad.

Sluta aldrig med ett läkemedel på egen hand. Kontakta i stället vårdcentralen och be om en läkemedelsgenomgång. Ofta räcker det att minska en dos, ta en tablett på kvällen i stället för på morgonen eller ta bort ett läkemedel som inte längre behövs. Enligt de europeiska blodtrycksriktlinjerna från 2024 ska behandlingsmålet anpassas hos den som har ortostatism eller är skör, och blodtrycket bör då också mätas i stående. Mer om biverkningar och om att pausa vissa läkemedel vid uttorkning finns i artikeln om blodtrycksmediciner.

Andra orsaker till lågt blodtryck

Uttorkning är vanligt, särskilt vid magsjuka, värmebölja och hos äldre som dricker för lite. Blödning ger också fallande blodtryck. En blödning i magen eller tarmen syns ibland bara som svart, tjärliknande avföring och är vanligare hos den som tar blodförtunnande eller antiinflammatoriska läkemedel. Under graviditet sjunker blodtrycket normalt under första halvan.

Hjärtat kan vara orsaken. Mycket långsam puls, till exempel vid ett retledningsfel, och mycket snabba rytmrubbningar kan få trycket att sjunka. Förträngning i aortaklaffen, aortastenos, ger typiskt yrsel eller svimning vid ansträngning och beskrivs i artikeln om hjärtklaffsjukdom. Hjärtsvikt och hjärtinfarkt kan också ge lågt blodtryck.

Mindre vanliga orsaker är binjurebarksvikt (Addisons sjukdom), som ger trötthet, viktnedgång, saltsug och mörkare hud, samt låg ämnesomsättning. Akut lågt blodtryck vid svår infektion (sepsis) eller allergisk chock (anafylaxi) är livshotande och kräver akut vård.

När är lågt blodtryck farligt?

De flesta svimningar är ofarliga reflexsvimningar. Vissa tecken talar dock för att hjärtat kan vara orsaken, och då behöver du bedömas snabbt. Det gäller svimning under ansträngning, svimning när du ligger ner, svimning som föregås av hjärtklappning eller bröstsmärta, och svimning hos den som har känd hjärtsjukdom eller nära släktingar som dött plötsligt i unga år.

Tecken på chock är kall, blek eller flammig hud, snabb och svag puls, förvirring, andnöd och att du kissar lite. Tillsammans med lågt blodtryck är det ett skäl att ringa 112. Hos äldre är det största problemet med lågt blodtryck ofta fallen. En höftfraktur kan bli ett allvarligt bakslag, och upprepad yrsel bör därför tas på allvar.

Så utreds lågt blodtryck och svimning

Det viktigaste är en noggrann berättelse om vad som hände före, under och efter, gärna från någon som såg det. Läkaren mäter blodtrycket i liggande och stående, lyssnar på hjärtat och går igenom dina läkemedel. Ett EKG tas nästan alltid. Blodprover visar bland annat blodvärde, salter, blodsocker och njurfunktion.

Hos de flesta räcker detta för att hitta förklaringen. Vid misstanke om hjärtorsak kan det bli aktuellt med långtids-EKG, ultraljud av hjärtat, arbetsprov eller tippbordstest. Hos äldre med upprepade reflexsvimningar och långa pauser i hjärtrytmen kan en pacemaker i vissa fall minska svimningarna.

Behandling och egenvård

Lågt blodtryck utan besvär behöver ingen behandling. Vid besvär är det första steget nästan alltid att se över läkemedlen och att börja med enkla åtgärder i vardagen.

Det du kan göra själv

De flesta med besvärande lågt blodtryck blir bättre av enkla åtgärder. De fungerar bäst i kombination.

• Drick ordentligt, ofta 2–3 liter om dagen, om du inte har hjärtsvikt eller njursjukdom och fått andra råd.
• Drick ett stort glas vatten, cirka en halv liter, innan du kliver upp på morgonen eller ska stå länge. Det höjer blodtrycket inom en kvart.
• Lite mer salt i maten kan hjälpa, men bara efter överenskommelse med läkaren. Det passar inte om du har högt blodtryck, hjärtsvikt eller njursjukdom.
• Res dig i etapper. Sitt på sängkanten en minut, rör på fötterna och spänn vaderna, och res dig sedan med stöd.
• Använd kompressionsstrumpor som går upp över låren eller till midjan, eller en bukgördel. Knästrumpor hjälper mindre.
• Ät mindre portioner oftare och begränsa alkohol och stora, kolhydratrika måltider om du blir yr efter maten.
• Undvik långvarigt stillastående, mycket varma bad, bastu och värme utan att dricka.

Regelbunden träning hjälper också, eftersom starka benmuskler pumpar tillbaka blodet till hjärtat. Cykling, simning och styrketräning för benen fungerar bra. Det kan också hjälpa att höja huvudändan av sängen något, med klossar under sängbenen, eftersom det minskar nattlig vätskeförlust via njurarna och gör det lättare att stå upp på morgonen.

Läkemedel när råden inte räcker

Läkemedel behövs sällan. Om besvären kvarstår trots råden, till exempel vid Parkinsons sjukdom eller skador på det autonoma nervsystemet, kan läkaren pröva midodrin, som drar ihop blodkärlen, eller fludrokortison, som gör att kroppen håller kvar salt och vätska. Båda kan ge högt blodtryck i liggande, och fludrokortison kan också ge lågt kalium och svullnad. Behandlingen styrs därför oftast av specialist och följs upp med blodtrycksmätning och blodprover.

När ska du söka vård?

Sök vård om du blir yr när du reser dig så ofta att det påverkar vardagen, om du har ramlat eller om du svimmar utan tydlig förklaring. Ring 112 vid svimning under ansträngning, svimning med bröstsmärta eller hjärtklappning och vid tecken på blödning eller chock. Detaljerna finns i rutan om när du ska söka vård.